Vi bor i Sverige - inte mer än rätt, men tro mig att vi förtjänar solen mer än vad de som tog studenten förra veckan gör...
I dag har jag hängt med mina amerikaner som kommit studenten till ära. Tänker på engelska igen och allt flyter på, jäkla skönt.
Äter sourpatch kids och peanutbutter pretzels som de hade med sig (enda goda godiset i USA) och funderar på vad jag måste göra ikväll och hur dagen blir i morgon.
12 år sedare är det dags för student. Hur sjukt är det?
Gymnasietiden som ligger nära hjärtat är nu finito. Dags att gå vidare.
Galet. Ingen mer trygget, inget mer att "höra hemma" vid.
Frihet. Äventyr. Framtid.
Har man kontroll på livet händer det för lite....
Vi hörs i morrn, hoppas jag överlever.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar