LA Zoo and celebrities

Alltså. Vem visste att ett Zoo kunde vara så underhållande. Tajmade kön på morgonen och gled in efter rusningen, promenerade runt och fotade alla små instängda stackare. Efter att ha skådat naturens ståtliga, fantastiska lejon, giraffer och alla de andra som vanligen hänger i Afrika sitta och ruttna på 14 kvm kände jag mig aningen ambivalent. Bleka(!) giraffer, utmattade lejoninnor som gömde sig från en skrikande publik, fåglar tränade likt hundar att sitta/flyga på kommando och en noshörning utan horn.
Det är nu jag bör påpeka att denna misär inte är den underhållande biten - den är tragisk. Med tanke på att det är Los Angeles Zoo är det förmodligen inte misär, misär hade varit ett dåligt skött Zoo i Kambodja. Dessa celebriteter till djur är i alla fall instängda "rätt" stad och jag fick argumentet "de är i alla fall skyddade från jägare och överlever här" jaja. Jag hade hellre levt ett kort, givande liv på savannen än ett instängt, långdraget och konstant bevakat.
Den underhållande biten var mina goa vänner som var med. En tjej som kan LA som baksidan på sin hand och en som jag aldrig sett med annat än ett leende på läpparna. Vi fotade, väsnades och stojade värre än dagisbarnen på plats. Man får göra det ibland när man är på ställen där ingen känner igen en.
Efter hamnade vi på en bakgata i West Hollywood, mitt i ett kvarter med bara bebodda små hus finns en resturang, insprängd i ett privathus. Minns inte vad det heter just nu (naturligt vis) men där fick vi både fickparkera á la Fast and Furious och stå på väntelista i 30 minuter för att få tillträde till ett av 10 bord.
Det gjorde inte så mycket att få vänta. Solen sken och vi satt på trottoarkanten mitt emot på denna lugna gata. Bara för att toppa denna dag kommer fröken Drew Barrymore (E.T, 50 first dates, Charlies Angels....ni vet?) och ska också ha bord. Och får också vänta, precis som vem som helst. Fridfullt slår hon sig ner bredvid oss tre konverserande tjejer och läser sitt manus. Bara sådär, nu får jag erkänna att jag blev lite starstruck, men jag insåg samtidigt hur mänskliga dessa kändisar är. De är som vi, fast kanske lite mer glamourösa till och från. De hänger här, de har ett vanligt liv och det råkade vara på samma ställe som mig. Där sitter jag, nästan bredvid. Hon vet att jag vet vem hon är, jag vet att hon vet att jag vet. Därför blev det ingen konversation. Men ändå.
Hamnade i Malibu på hemvägen, jag har sett så många smultronställen idag, så många nya godbitar som jag aldrig innan vetat om. Snart kan jag också detta stället....snart.
Fantastisk söndag i solen, jag bara ler.